Länge sen sist...igen

[Kerstin Wolter]

Nu får det bli skärpning när det gäller att skriva. Jag hade bestämt mig för att skriva här regelbundet men det blir aldrig som jag planerar. Alla verkar skriva i sina bloggar, det verkar som om det är den största sysselsättningen i Sverige just nu. Överallt hittar man bloggar. Det jag inte kan förstå är hur de kan öppna sig och skriva om de mest privata sakerna i sina liv. Visst kan man berätta om sig själv och sin familj men nja..lite vill jag nog behålla för mig själv. Visst berhöver en del "prata" av sig men då tycker jag nog att dom ska prata med en mer proffesionell person istället. Är jag gammalmodig nu? Eller är jag kanske rent ut av feg? Ja, ja, denna blogg ska ju ialla fall mest handla om handarbete.
Just nu håller jag på att sticka ett överkast. Jag har virkat en del överkast och tyckte det skulle vara roligt med ett lite annorlunda denna gången. Jag har inte kommit så långt än, ungefär hälften av ett enkelöverkast. Jag vill helst ha det färdigt före jul för planerar att ge bort det i julklapp. Ska ta ett foto sen och sätta in så att den som är intresserad kan se hur det blir.
Jag funderade ett tag på att starta ett stickcafé här på orten där jag bor men den tanken fick jag lägga ner. Människorna i detta samhälle är lite annorlunda än andra (jag hoppas ialla fall att alla inte är likadana) de är rädda för att göra något nytt och att umgås utanför de egna dörrarna. Här är man inte accepterad fullt ut om man inte är infödd sedan ca fem generationer, åtminstone verkar det så. Jag har bott här sen 1989 och trivs utmärkt, förutom då att man aldrig blir riktigt accepterad. De hälsar och kanske säger några ord när man möts ute eller i affären men det är också allt. Nu ska jag väl inte dra alla över en kam, det finns undantag också.

Nu ska jag sätta mig ute en stund, i lä, och ta tag i min stickning. Återkommer med foto senare

[Bonnmoran]

*Åh, ett sånt vackert överkast. Det måste vara någon som du tycker väldigt mycket om som ska få det förstår jag.
Jag tycker nog att det räcker med att skriva om alla mina handarbeten o så mina djur förstås på bloggen men å andra sidan så är det väl de ämnen som mest är mitt "liv".

Du kanske kan komma hit upp till mig en vacker söndag i sommar, jag har ett litet café i hembygdsgården. Fast ibland sitter jag faktiskt helt ensam o handarbetar.

/Bonnmoran